Pistoler är farliga

Efter att ha umgåtts med mej själv en vecka så tröttnade jag. Därav att jag glatt traskade tillbaka till jobbet idag.
Eftersom det är första advent nästa helg så tyckte jag att det var dags för julpyssel. Men det tyckte inte eleverna. - Vi går i skolan, sa de och fortsatte jobba i sina böcker :)
Alltså fick jag själv sätta igång och tillverka tomtar. Detta gjordes med hjälp av en limpistol.
-Du Åsa det gör inget om du säger fula ord, sa eleverna och fortsatte med sina böcker!
Själv har jag en bränd fingertopp.....men vad gör man inte för konsten :)
Och nu har vi ett fantastiskt fint tomtepar...



Bestemor

När du skrattar dansar din själ

Det är lätt att fastna i invanda mönster. Hopplöshet, otillräcklighet, håglöshet. Adjektiven kan vara i det oändliga. Vad kan man då göra?
Svaren på den frågan är naturligtvis inte given utan kan variera. Kanske har jag inte lust att ändra något utan vill känna hopplöshet, otillräcklighet och håglöshet. Men till slut kommer otålighet, nu vill jag förändra....men hur?
Sätt dej ner alldeles stilla och välj just din affirmation: Jag slappnar av och litar till livet.
Upprepa, lyssna och världen har plötsligt fått ett nytt innehåll. Mitt skratt gör att min själ dansar!
Och om inte min livsväg skulle vara krokig, då skulle jag aldrig få uppleva nyfikenheten på vad som finns bakom nästa kurva....

Vem är det egentligen som ska firas?

Ibland så känner jag mej verkligen som en sandwichgeneration. Fars dag, mors dag..
Vem ska då firas, den äldre generationen, mellan generationen eller den yngsta generationen?
Många år i barnomsorg och skola har dessvärre gett många minnen. Jag skäms å mina äldre kollegors dumhet när de promt ska låta alla barn göra dessa farsdags eller morsdags kort. Ofta utan en tanke på att se hur barngruppens familjesituation ser ut.

Ja, men du kan skicka ett kort till din mamma i himlen, då blir hon glad. Måtte bara inte kortet ligga kvar någonstans på förskolan och att barnet får se det....

Nej, farsdag är till för nyblivna fäder. Min äldste son fick fira farsdag för första gången idag. Milla ringde mej på sin mobil och bad mej köpa en adventskalender med legobitar i. Hon är ovanligt klok för att bara vara 2 månader gammal!

Morsdag döper vi om till grannys dag eftersom det ändå är viktigast....nä nu luras jag, hahaha. Mors dag är till för Prinsessornas mammor, förstås!




Ha en bra kväll

Bestemor

På kalas med lilla fröken Morr

De flesta har en födelsedag. Det har även min favoritkock. Han har hunnit bli hela 30 år eller tre decenium som hans snälla svägerska upplyste honom om !
Han fick ett äkta fårskinn i present. Det ska lilla prisessan ha sedan och det fiffiga är att då känner hon lukten av sin pappa och mamma, mysigt!
På kalaset fanns det även andra gäster och jag fick träffa lilla fröken Morr. Det är en mycket söt ung dam på hela 4 år! Att jag kallar henne fröken Morr beror på att hon morrar varje gång hon dricker något. Så charmigt! Jag försökte vinna den unga damens hjärta under några timmar och lyckades få titta på hennes katt, ko och drake som hon bar med sig i famnen. Men jag fick inte passa djuren när hon skulle på toaletten.
När det var dags att skiljas åt så delade hon ut kramar till de vuxna som satt på huk! Fast en fick vara utan, gissa vem?

Men, men lilla fröken Morr jag kommer att försöka charma dej nästa gång vi ses, måste bara komma på en annan taktik, hmmm

Zoon

Nu har jag varit på zoon uttagning. Det gick bra, jag är garanterad en läktarplats! Passar mej alldeles utmärkt eftersom jag är fruktansvärt rädd för bollar. Inte kan jag hantera en klubba heller. Det är tur att lilla dotter är mer företagsam. Trots astma och ett avkapat pekfinger. Ändå väljer hon att bli målvakt.Måste säga att jag är väldigt stolt över henne!!

Blir spännande och se hur det går. Storebror har lovat att träna extra med henne. Det måste väl ändå vara syskonkärlek?

I morgon är det dags att börja jobba igen efter en veckas höstlov. Måste erkänna att jag inte gjort särskilt mycket....fast i och för sig har jag varit på förlossnings information, träffat alla barnen och Milla förstås och tillbringat helgen i Köping i en iskall sporthall( när jag fryser, då är det kallt)

Ja, ja arbetstelefonen är på laddning och filofaxen är nerpackad alltså är jag redo för en ny vecka. Dessvärre så har jag glömt att beställa flexlinjen till mina elever. Men det ordnar jag i morgon.



Sov gott!






BESTEMOR

Nu flyttar jag

Här bor jag i Sverige och det är rätt trevligt. Men nu har jag bestämt mej, jag flyttar till Norge! Inte för att åka skidor. Det är alldeles för besvärligt att gå ner för backarna i slalompjäxor och samtidligt bära på skidor och stavar. Dessutom så beter jag mej så fruktansvärt i backarna och i liften. Jag är höjdrädd och det är inget att göra åt saken!!

Nej, jag vill flytta till Norge därför att då skulle de små prinsessorna kalla mej för:

Bestemor

Det tycker jag låter fint.


Ha en trevlig kväll alla

Många hälsningar

Bestemor

Spela Fia

Igår fick jag vara med om något väldigt speciellt. Jag följde med äldsta dotter och hennes man på förlossningsinformation.
Det var på gamla vårdskolan i den aula där jag själv som student sjöng inför en fullsatt aula en tidig sommardag i början av 80-talet. Tänk om jag då kunnat se in i framtiden.....denna gång var det ca 30 par, alla med en gravid mage som satt där och förväntansfullt väntade på den information som skulle räta ut lite frågetecken inför den stundande förlossningen.
Vi fick se bildspel om förlossningen, BB samt avdelning 69.
Personalen berättade om de olika faserna i själva förlossningen. Ett tips var att spela Fia under latensfasen som kan ta allt ifrån några timmar till några dagar. Ja,ja kanske att det är roligt att spela Fia då.....
Nu kan man förstås fråga sej vad jag gjorde där?
Min fasta övertygelse är att vi i västvärlden är alldeles för individorienterade. Vi kör efter metoden ensam är stark! Om vi stället tänker oss att vi befunnit oss i en annan del av världen så hade det förmodligen sett helt annorlunda ut. Den äldre generationen av kvinnor är med som ett stöd och kan dela med sig av sin erfarenhet. Det vill jag också! Efter att ha varit gravid i 1120 dagar dvs 36 månader. Fött 4 barn, första med epidural, andra efter bara 2 krystvärkar, 3:e med en krystvärk och då förlöst av en ambulansvårdare under utbildning. 4:e genom ett planerat kejsarsnitt. Ja då finns det en del erfarenhet att ta av.
Det påpekades vid några tillfällen att det endast är pappan eller partnern som får vara med. Undrar om det var riktat mot mej:)
Ingen fara med all min erfarenhet så vet jag faktiskt att det är viktigt att vara ett stöd, men att hålla sig i bakgrunden. Det är inga problem, jag vet var parkeringen är! Där kan jag sitta och titta på DVD och spela Fia i bilen! Kanske gå in ibland med lite passerad kalops och några Ballerinakex om favoritkocken skulle ha glömt det :)