När jag var tio år bodde jag fortfarande hemma. En dag ringde det på ytterdörren. Jag öppnade, såg något svart med vita tänder, gallskrek och slängde igen dörren! Min mamma öppnade dörren och hittade en vettskrämd mörkhyad konstnär utanför dörren. Han höll dock upp en lapp där det på engelska stod att han var student och gärna ville sälja tavlor som han målat. Tack gode gud att min mamma inte förstod att det var engelska. Det enda som hon kan säga på engelska är nämligen: Kiss me darling:)
Stackars konstnären ryktet gick fort i början av 70 talet om den mörkhyade som skrämt hemmafruarna.
Lilla Milla har hälsat på sin pappas mormor och morfar idag. Det gick bra. Hon bajsade i plyschsoffan och på sin pappa samt att mannen i mitt liv nästan lyckades lära henne att dra ner taklampan.....men med sin charm lyckades hon samla alla generationers hjärtan <3 Puss Milla. Love you!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar