Det är kämpigt! Vissa dagar går det riktigt bra. Men sedan kommer de dagarna då ingenting fungerar. Det värsta är att jag nu under några dagar tvingas interagera med andra människor. Och egentligen vill jag bara vara ifred och slippa alla måsten. Nu måste jag vara vaken, dricka kaffe och äta mat. Jag vet att det är omtanke och kärlek bakom handligarna men ändå...jag orkar inte....
I morgon styr jag färden hemåt och då äntligen får jag göra som jag själv vill. Dvs packa upp kartonger samt pyssla med lite lampor och inviga min fina trappstege som är inköpt på Ö och B.
Sov gott alla ni därute.
Mina tankar kring det ytliga och det djupa här i livet. Mycket om min familj och mina barnbarn.
.jpg)
Mina härliga ungar Jens, Anton, Malin och Beatrice
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar