Granny och hunden

Jag är rädd för hundar, fruktansvärt rädd....men då min dotter har en riktigt söt hund vid namn Sarek så har naturligtvis mitt hjärta smält, även om jag fortfarande är rädd för hundar.

Idag ryckte granny ut när den lille hunden var sjuk. Först till apoteket där jag köpte vätskeersättning för barn. Expediten frågade efter barnets ålder och då fick jag erkänna att det var en hund. Hennes min var obeskrivbar..

Efter ett långt yrkesliv med barn så kom jag på att en medicinspruta, en sådan som jag med van hand tvingat i mina egna små älsklingar Kåvepenin, borde fungera även på en hund.
Hmm tror expediten tar patent på det. Sedan kom jag på att det nog var smart att åka till Max och köpa coca colan som min dotter bett om.

Väl framme hos den lille sjuklingen så satte vi igång. Naturligtvis så ville Sarek smaka av min cola. Tur att han är en hund och inte vet att cola är något jag absolut inte dricker...och därefter så lyckades min dotter få i honom vätskeersättning med hjälp av sprutan.

Vi byggde också en pool till honom med hjälp av blomkrukor och ett motorcykelöverdrag( så kan det gå när två pedagoger slår sina kloka huvuden ihop!)

Ja, det var historien om när granny fick hjälpa sitt hundbarnbarn. Förresten så var det en mycket lugn Sarek så jag fick tillfälle att gosa lite extra.



Ha det bra i sommarvärmen



Granny