Religion och kultur

Önskedukumentären: Nunnan ( finns på svtplay)väckte många tankar. I många år har jag emellanåt funderat över hur kvinnor tänker som väljer att bli nunnor. Fortfarande har jag inte kommit någonvart. Det går inte att föreställa sig. Hur är det möjligt att välja en väg där man försakar allt det som vi andra uppskattar? Familj, barn, barnbarn? I önskedokumentären få betraktaren följa Marta. Hon väljer att bli nunna i Karmelitorden. Klostret ligger i Skåne ett stenkast ifrån havet. Nunnorna lever som eremiter och får inte lämna klostermurarna. Besök är tillåtna 7 dagar om året. Marta säger själv att bönen är det som ska förändra världen till något bättre. Åh, vad jag önskar att hon får rätt...
Jag har vid tre olika tillfällen haft förmånen att vara i kloster. Två gånger i ett katolskt kloster, Birgitta systrarna utanför Falun och en gång i ett protestantiskt kloster, Mariadöttrarna utanför Enköping. Äldsta dotter var med alla gångerna. Men som sagt klokare på hur nunnorna tänker har jag inte blivit, men nyfiken är jag fortfarande.
Kultur är ett stort begrepp. Finkultur, fulkultur, subbkultur...jag tänker på den svenska konstkulturen. Igår var jag och mannen i mitt liv till Sundborn. Vi har varit där förut. Tyvärr var det lite för varmt igår och därför avstod vi från rundvandringen. Men det är öppet till 30 september. Hoppas på att få med äldsta dotter, Hon är duktig med det konstnärliga. Bebbarna får också följa med om några år. Då får de måla i Carl Larssons vackra trädgård.
Kulturen fortsatte med ett besök i Jobsboden. Den ligger i Västanvik strax norr om Leksand. Tyvärr kan jag aldrig komma ihåg var och det innebär att vi kör Siljan runt varje gång...
En väska blev det. Kuvertväska i tyget Aurora på svart botten. Jag är älskar Lisbet Jobs fantastiska mönster. Från början var hon keramiker. Men under 2:a världskriget gick det inte att få tag i glasyr och därav att hennes bror överförde hennes mönster på tyg istället.
Nationalmuseum i Stockholm har en stor samling av hennes och hennes systers mönster. Måste åka dit och titta!
Gemensamt för nunnor och konstnärer är deras hängivenhet för det de gör och tror på.
Den hängivenheten önskar jag att vi alla får känna av!

Tro på det du gör!