Mina tankar kring det ytliga och det djupa här i livet. Mycket om min familj och mina barnbarn.
.jpg)
Mina härliga ungar Jens, Anton, Malin och Beatrice
torsdag 29 december 2011
Det var en gång....
En stock som stod rak och stolt. Runt stocken fanns många andra stockar och pinnar som skönt kunde luta sej mot den stolta raka stocken. Stocken var full med tankar och hittade på massor av saker. Lyssnade och tröstade när de andra stockarna behövde det. Så blev stocken sjuk och orkade inte stå upp. Stocken la sej sakta ner och det fanns gott om plats....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Aj då... kanske behöver den stora stocken extra plats just nu och småpinnarna vet inte riktigt hur det är att vara stock för de har aldrig varit det...men det borde finnas nån som varken är pinne eller stock för alla stockar och pinnar dök väl inte upp samtidigt? man växer i olika takt beroende på miljön runt...en tanke bara*kram*
SvaraRaderaMin tanke är att stockarna låter den stora stocken falla för att stöttande stå brevid och ha ett vakande öga och stöttande ord innan den stora stocken börjar resa sig igen och då sträcker stockarna ut sina grenar för att hjälpa den stora stocken upp igen!!! Kram på dig <3
SvaraRadera